Status; tentaplugg:
.
Back in black.
Nu sitter jag här igen . Vid mitt Uppsalaskrivbord. Med den tanken och förhoppningen att jag skall få någonting gjort på inläsningsfronten.
Åkte från Linköping och julledighet igår, och tänkte starta upp hjärnkontoret lite smått inför tenta 7 jan.
Känns som vanligt allmänt pestigt med tentaplugg och startsträckan är därmed milslång.
Parentes.
Ibland sänder jag bittra tankar mot de ägg som sitter och klagar över 5 poängstentor, hemtentor eller inlämningsuppgifter. De skulle må bra av lite perspektiv.
Å andra sidan är kanske de tentorna för dem som 30 poängarna är för mig, alla har ju olika förutsättningar och kapacitet trots allt. Och man skall inte vara bitter, det är så missklädsamt.
Slutparentes.
Nyårsafton på fredag. Med nyårsafton kommer nyårsfester. Är det OK att vara stört otaggad på dessa klyshiga och evigt antiklimaktiska tillställningar? Ja, jag bestämmer att det är OK .
Men man kanske ändå skulle joina ett nyårsbaluns och fucka ur lite innan man åter sätter sig och nöter inför kunskapsmätningen som närmar sig med stormsteg.
Imorgon ska jag träna, köpa nya löptights och promenera till Lidl. Imorgon skall jag plugga mer effektivt än idag. Det är mycket som man förlägger till morgondagen. Tänk om den aldrig dyker upp?
Idag skall jag få in 50 min tentaplugg och sedan kolla sista Pirates-filmen på TV. Det är trots allt jullov. Typ.
God fortsättning !
Varför tittar ingen på Sailor Moon längre!?
Jajjebing!!
Hem till Linköping imorgon, ska bli helt freaking underbart!
Ska försöka att inte gå upp 10 kg med. Hah, DET kommer ju att gå bra.
Mindre underbart att lovet ska/borde spenderas med näsan i böckerna.
Men det är som det är och det blir som det blir!
Nu städas det således för fullt här hos mig. Ska göra fallet och springa ärenden på sjukhuset om en stund, tvätta kläder och träna.
Nu ber man till Gud..
Under operation av halsryggrad pga fraktur+ kotdislocation+ diskbråck.
(Ett under att patienten inte blev förlamad vid olyckstillfället. 50% risk att han blir det efter op..)
Antonia: "Ehm, det här ser inte så bra ut , eller? Vad gör man nu?"
Kirurg: "Nu ber man till Gud..."
Kirurg: "Nu ber man till Gud..."
(Eller vid ett annat tillfälle :
Kirurg: Nu är det så "spännande" att jag nästan håller på att kissa på mig.. Blir det ännu mer spännande kommer ni känna en lite annan lukt... Då är det nog dags att bryta.)
Det är de tillfällena man är glad att man är på andra sidan kniven...
Imorrn får jag veta hur det gick, efter 8 h på samma op var jag lagom mör och drog, då de beräknade at hålla på till kl 21.00...
Sprang en timma intervaller på bandet plus körde lite lätt styrka på gymmet istället. Genast mkt piggare....
Kors i taket
Nu har det hänt. Lackade ur på min handledare, dennes nonchalans och oförmåga / ovilja att just handleda ( ngt han har betalt för att göra och som ingår i arbetsbeskrivn när man tar anställning vid ett universitetssjukhus ) idag på förmiddagen. Drog av mig op-kläderna efter ca två timmar och spenderade istället resten av förmiddagen med att shoppa. (Nya löparskor, en klänning, ett midjeskärp samt nya iPhonefodral är nyförvärven, men det är mindre viktigt i sammanhanget.)
Nu ska jag äta och sedan plugga för att under denna dag tillgodogöra mig typ lika mkt som jag hittills gjort på hela min ortopediplacering. Om någon bitchar om närvaro kommer jag att leverera verbal misshandel.
Men för att se det ur en annan synvinkel: dr. X bör också få lite cred för att han inte ens lyckats förmedla en gnutta av det som gjorde att han uppenbarligen tycker att ortopedi är det man borde syssla med resten av livet. Det är således struket ur " tänkbara specialiteter"-listan och han har därmed även sparat sig själv lite konkurrens.