Antonia

Blogg-hypen är ett minne blott.  Jag har inte längre en viss tidnings "Ung"-sida till min skrivlustas förfogande, inte heller har jag plats för en till knappt påbörjad dagbok i ”hemliga lådan”.  Jag längtar efter att få skriva av mig lite, inte nödvändigtvis för att jag vill att folk  skall kunna kartlägga mitt liv (läskigt) , eller att det  i slutänden gör någon som helst skillnad att jag rapporterar om dagens maträtt, nyaste inköpet eller att jag håller på att krevera bland kursböcker under tentaplugg (fast det vore onekligen coolt om jag som av en händelse utrotade fattigdomen av bara farten..).  

Mest för att jag vill göra det ändå.

Så here it goes.  Jag äntrar bloggscenen! 

Tanken är väl att jag, i stället för att  fly in i den småbanala dokusåpan Paradise Hotel när klockan är alldeles för mycket och jag uppdaterat min  news-feed på fb för tionde gången i rad (alternativt kollat alla nya TED talks som står att finna eller börja plöja säsonger av någon ny spännande TV-serie om jag är på det humöret) kommer att producera meningar av längden som skulle få min gamla svensklärare att nöta ut sina röda rättnigspennor. Meningar kompletta med alldeles för många bisatser och parenteser, mest för att det är kul att se hur långt man kan ta det . Ibland parenteser i parentesen.  Kanske kommer jag skoja til det med en bild eller två. Den som lever får se, läsvärt kommer det att bli i alla fall!

I samband med att jag bestämde mig för att börja blogga kom såklart funderingarna över  vad man skall döpa den till och huruvida man borde ha någon inriktning på sin blogg, nischa sig liksom. Tro det eller ej så var  ”Antonia”, ”Stjärna”, ”Ad Astra” och alla andra självbejakande fraser eller uppmaningar till självuppfyllelse och stordåd jag kunde komma på i namnväg , och som trots allt är lite min grej,  redan upptagna såhär några år in i blogg-eran.  Lotten föll således på ovanstående.

Ok, namn; check. Efter lika mycket tankearbete (?) över handlingen kom  jag inte fram till något annat än att det kommer att handla om det outtömliga ämnet som är jag.  Så, vänner,  en ny ”det här är jag, här är mitt liv”- blogg är född!

Med detta sagt öppnar jag således ändå en ny dagbok, om än något mer high tech än barndomens hästprydda historier, och konstaterar att  jag producerat mitt första inlägg.

Mycket nöje! =)

Antonia                           

Bring it on...