Antonia

Hoppas bara min släng av vad-de-nu-var gått över tills dess, som alla obotliga sjukdomar tycks göra när man läser till läkare...

Ser för närvarande ut som om Flubber flyttat in i mina bihålor dagen till ära, och jag överväger att spendera kvällen tillsammans med trevlig läsning/ film , Otrivin Comp och ett paket Ipren.

Alternativt ta med de två senare och dansa in söndagen på Norrlands. Har inte bestäm mig än; Förnuft vs. "The party doesn't start until I walk in" : 0 - 0 .

Mitt avancemang i förkylningsodysséen har jag naturligtvis mig själv att "skylla", även om jag inte riktigt ser det så. Gårdagens SmålandsLive med Maskinen och på scen och Evefant i sällskap var ett trevligt tidsfördriv.

Och jag var ju trots allt frisk i en vecka och hann träna några gånger innan mitt immunförsvar bestämde sig för att göra uppror igen. Alltid något, sade den blinde till den döve!

Eftersom jag nu har en anledning att dricka massor té (till skillnad från när...?)  kan jag slå ett slag och tipsa om märket Kobbs alla téer i lösvikt! Har speciellt fastnat för sorten "Himlagott" som får hela rummet att dofta sommar.

Vi kan alla behöva lite mer doft av sommar enligt mitt tycke (eller varför inte " Vi kan alla behöva lite mer sommar. Punkt." ),  när man ettdera tittar ut genom sitt fönster och ser regn eller folk som ramlar på isfläckar; inte speciellt upplyftande kan tyckas.

Jo förresten, det senare är naturligtvis ganska kul och faller snarare in under kategorin "tillfällen då jag önskar att jag hade haft en kamera och mirakulöst nog råkat filma spektaklet för att sedan kunna lägga upp det på youtube".

Hur lyckas folk egentligen? Filma random spontana roliga saker alltså. Finns det ett sjätte sinne för när det är läge att slå på kameran och vara redo att föreviga lite vardagskomik?

Uppenbarligen.

Typiskt att det skulle vara den enda egenskap jag verkar sakna!  (Tillsammans med ödmjukhet ? Men det skulle jag inte direkt påstå att jag aktivt saknar.)

Oj, nu snöar det. Dags för lite Himlagott.

Mer sommar och roliga youtube-klipp åt folket!

Guld är även FB som göra att man med minsta möjliga ansträngning kan kontakta nära o kära ( och de som kanske inte är lika nära) och checka läget. Gillart, men man får inte glömma att umgås på riktigt; lätt hänt har jag hört..

Var det kanske därför jag med lätthet pratade bort 5 timmar med Sanna idag istället för att göra sådant jag egentligen borde men inte känns lika lockande? Mycket möjligt.

So tell me again, what am I feeling?

If you know me so well, so; what am I feeling?

And how can you tell?

I've got a feeling you don't know.

.

Pallrade mig efter några Ipren och trots seghet till BMC för att i alla fall hinna vara med på en av förmiddagens föreläsningar, lunch och sedan eftermiddagsföreläsningar. Tur att jag gick till skolan över huvud taget visade det sig dock, hade nämligen inte kollat schemat tillräckligt noga för att se att det var obligatoriska saker hela eftermiddagen. Flyt där alltså.

Vi fick sluta en timme tidigare än beräknat, vilket gjorde att man kunde promenera hem i solsken för en gångs skull.

Väl hemma kunde jag dock konstatera att jag inte heller idag fått något certifikat från försäkringsbolaget. Något less fattade jag därför telefonen och ringde kundtjänst.  Vänligt men bestämt lät jag sedan den stackars kundtjänsttelefonisten, som hävdade att enda sättet för mig att få pappren idag var att de faxade dem, veta att jag inte alls tänkte leta reda på någon fax och inte heller lida mer pga deras slarv. Pappren skulle vara hos mig pronto då jag planerade skicka dem idag.

Sagt och gjort, 2 minuter senare låg rätt certifikat i min inbox, redo att printas.

Nu har alltså alla papper sammanställts och skickats iväg, deadline har klarats och jag släpper utbyteslogistik för ett tag framöver!

På väg hem från stationen, där jag tog de fyra passfoton som skulle bifogas till dokumenten, fick jag för mig att ta en titt på kläder. Detta resulterade i att jag efter min "snabba sväng till brevlådan och hemköp" promenerar in i min korridor lite fattigare men med ny skinnjacka (ja, minusgrader till trots anser både jag och handeln att våren på väg) och ingredienser till både bakning av semlor och bröd.

Och jag inbillar mig även att min hals inte längre känns som grovkornigt sandpapper.

En bra dag alltså.

Och så är det ostädat o jäkligt i mitt rum, igen! Jag måste ha någon patologisk förmåga att stöka ner och skapa kaos på nolltid.

Men , som jag alltid brukar säga, det löser sig! Och kaoset som är mitt rum kan jag göra någonting åt, vilket jag skall göra nu!

Semla på det kanske?

Turning it around.