Antonia

Ett fyra timmar långt seminarium/föreläsning som i min mening varade fyra timmar för länge.
Men alltid lär man sig något sägs det.

Det sorgliga är dock att jag, förutom att sitta bort en hel förmiddag (delvis på ett golv (GOLV!) i en överfull sal), inte ens kan erinra mig om vad det var jag spenderade tiden på. Vad gjorde jag istället för att lyssna?! Bevisligen var det något som just i den stunden kändes mycket viktigare än lite gratisinfo till kommande placering och tentamen...
Mumlade jag och E roligheter till varandra?
Planerade jag kommade sociala events? Kvällens outfit?
Funderade jag på vilken typ av taklampa som skulle göra sig bäst i mitt nya rum?
Lade jag månne ut dagens löprunda? (Nackdelen med att vara "ny" i staden är dock att alla "bra ställen" och trevliga träningsstråk inte uppenbarar sig lika lätt. Stadsskogen börjar kännas väl upptrampad, men följer man lämmeltåget av motionerande studenter är det just dit man förr eller senare kommer. Spår som spår tänker jag, och faller i detta avseende snällt in i ledet.)
Ingen vet. Inte heller jag. Jag åberopar temporärt hjärnsläpp.

Men även om förmiddagen 2 september kan gå till historien som veckans mest innehållslösa, förgylldes påföljande eftermiddag något av den nya cafeterians utbud av både smoothies och vänner jag inte träffat på månader.

Efter lunch har jag dessutom endast gjort nytta! Ackompanjerad av glad musik och sporadiska regnskurar utanför fönstret blir allt inomhusjobb dessutom ganska mycket roligare. Tur det!

Bjuder avslutningsvis på en liten boost. Big up yourself!

 

Glöm aldrig det!