Status: däckad.
Ligger just nu i sängen där jag däckade efter att ha pallrat mig till föreläsning kl 11 (vi började kl 8.00 såklart) för att gå hem igen en timme senare efter att ha fått en to-do uppgift tilldelad mig till det obligatoriska grupparbetet som skall in imorgon.
I sann läkaranda blir det lite sjukdomsrapportering.
Läget på sjukfronten är i stort sett oförändrat men ändå liite till det bättre vill jag tro.
Hostar och nyser om vartannat: status quo.
Näsblod gånger flera bara under förmiddagen: lite av ett nytt fenomen, jag misstänker att jag missbrukat Otrivin Comp.
Feber som inte verkar ge vika trots en cocktail av ipren och panodil.
En röst som inte riktigt vill återvända trots Strepsils i olika smaker, Zyx, Vicks halstabletter, Läkerol halstabletter och pastiller, ExtraStarka och annat som mamma tyckte såg bra ut på Apoteket. Men till röstens försvar får jag i alla fall fram lite röst utan alldeles för stor ansträngning idag jämfört med i måndags. Så lite röst slår totalstrejk i kombination med outhärdlig smärta. What's with that liksom!?
Kanske är förbättringen tack vare mamsen. Ja, det är bra att ha en mamma som kommer till undsättning ibland, även när man prompt skall klara sig själv trots att man inte ens orkar glida ur sängen. Hon kom hem till mig igår och fyllde både kylskåp och skafferi med mat, mycket c-vitamin och mycket "när man inte orkar laga mat"-mat. Perfekt när man är sjuk och bara kan tänka sig att inmundiga yoghurt, glass och té.
Därtill har hon alltså också fyllt mitt eget lilla apotek med en uppsjö av halsprodukter, värktabletter, nässpray, vitaminer och andra brus.
Ja, det tål att sägas igen, min mamma ÄR världen bästa mamma. Och om jag inte blir frisk nu vore det ju ett brott! Dalaras på fredag också ju!
Nu ska jag återgå till "Halv åtta hos mig"/nutritionsplugg och mitt självömkemaraton. :P
Tuuudels!
Kommentarer
Trackback
