Och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort.
Första advent. Here we go, addera lite julklapps-stress och allmän köphysteri på en annars så stressad själ.
Ärligt talat, ibland lägger jag mig på soffan och reser mig bara upp för att förflytta mig till sängen. Nör jag har en hel lista av saker jag borde pricka av. Överslagshandling a'la system overload. Är det bara jag?
I veckan: praktisktjävlaskitprov på status och anamnes av i förväg okänd patient/ problem. Kommer inte att plugga, bara för att se hur jävla illa det egentligen kan gå .
Ortopedin börjar på allvar. Repetera upp anatomin ligger på att-göra-listan plus inlämningsuppgift.
Grekiskauppgifterna hopar sig och tenta coming up i det snart med.
Julfest med Mifu, avslutning med MSR , preklin, luccegasque...
Tenta på denna kurs, aka termin, känns alltför stundande. Har jag ens lärt mig ngt denna termin? Tveksamt. Men på jullovet , det är då det förhoppningsvis händer. Jajjebing. Ingen ledighet, kör bara kör.
Och så är det vinter, mörkt och alldeles för kallt..
Nu ska jag gå ut o städa skitkorridoren . Hoppas grannarna inte förväntar sig att jag som vanligt ska ha styrt med adventsfika, risken finns att de istället får sig en skopa ovett.
Jag borde ju döpt inlägget till klagomuren.
Kommentarer
Trackback
